Arkiv

Fostring, nej tack

IMin mans släkt finns en trevlig tradition. Nämligen julbad, eller ”bastukvällen”, som vi kallar den. Hela släkten samlas kvällen före julafton, provsmakar julskinkan, bastar och barnen får gå till tomten som vilar på loftet i farmors lada inför julafton. Numera ingår även bad i tunna i denna trevliga tradition.

Oftast brukar det vara himmelskt skönt att sjunka ner i det varma vattnet, luta huvudet bakåt och titta upp mot den svarta himlen ovanför. Det är belöningen för att man naken eller i baddräkt med en handduk om sig sprungit en bra bit barfota över gräsmattan. Oftast under plågade tjut.

Igår var det snöstorm så njutningen var inte fullt så stor som den brukar. Visserligen var kroppen varm och skön, men bara så länge man höll sig i vattnet. Det var inte tal om att ställa sig upp för att svalka sig. Vilket jag brukar behöva. Mina söner däremot trotsade kylan och snöstormen genom att flera gånger hoppa ur tunnan och göra snöänglar på marken. Även dottern och kusinen var ur ett par gånger och skvätte lite snö på sig. Allt under vilda tjut och frustanden. Under tiden satt jag och hejade på samtidigt som jag funderade på hur i hela friden jag skulle komma in i huset igen. Eller om jag helt enkelt skulle sitta kvar och vänta på våren. Mina svärföräldrar kunde ju komma ut med mat ett par gånger om dagen. Fast till slut sprang jag in igen, men det var inte utan att jag funderade på om vi är riktigt kloka där jag sprang i badrock genom den höga snön.

20121224-111547.jpg
I brist på bild från igår får min farmors gamla tvättgryta symbolisera badtunnan. Årstiden till ära är den prydd med granris och röda kornellkvistar inflätade i luktärttornet.

GOD JUL på er därute. Hoppas den blir lugn och skön och med god mat och fina klappar.

/Nette

Annonser

Jo, men i sovrummet kan vi ha den. Absolut.

I helgen har vi bara förlustat oss, M och jag. Det var julfest på M:s jobb och på dem är respektive medbjudna. Väldigt trevligt tycker jag. Efter en kort samling på kontoret i Borås styrdes kosan mot Falkenberg och Strandhotellet. Och det var bara alldeles underbart. Och då var vi ändå där en snöloppig dag i december. Jag har aldrig varit där förut och det var inte utan att jag började fundera på hur länge man måste stanna på ett ställe för att kunna hävda besittningsrätt. Skulle det räcka med en övernattning? Om jag på den tiden inte lämnade byggnaden? Det hade jag heller inget behov av att göra. Helt ärligt hade jag tyckt att jag hade haft en fantastisk kväll även om jag bara hade suttit i sofforna i hotellobbyn mol alena med en bok.

Inredningen var genomgående kolonialstil och det var samma mysiga känsla som i en Agatha Christie-roman eller som i Morden i Midsommer fast utan att någon dör om ni förstår vad jag menar. Och delar av inredningen tänkte jag att jag kunde ta med hem. Som den här:

WP_001367Nu var den ganska stor, ca 2 meter hög,  och lite svår att smuggla ut. Men den verkade vara ihopfällbar och lampskärmen kan man ta av. Min plan var att medan alla var inne på julbordet kunde jag smita ner med lampan och gömma den bakom någon kruka på utsidan hotellet för att sedan slänga in den i bussen dagen efter.  Den skulle vara jättesnygg framför altandörrarna  i vårt sovrum. Det är visserligen tveksamt om sängen skulle få plats i rummet också men det går alltid att lösa. Vi kunde ju till exempel skaffa en utdragbar liggfåtölj och sova skavfötters i den…typ.

Ett annat litet bekymmer var hur jag skulle hinna provsitta alla trevliga ställen i hotellet.

Sittplatser på strandhotelletMen jag gjorde mitt bästa och fokuserade på sköna platser inomhus. Verandan utanför matsalen såg väldigt trevlig ut men jag sparar den till en varmare dag. Tyvärr fick jag ingen bild på biblioteket, där vi åt frukost, men det var helt klart en favoritplats. Är man nyfiken kan man klicka här och välja ”bilder”.  Spadelen missade vi också men det ser jag bara som en anledning till att vi måste återvända.

/Nette

Kronhusbodarna

På vägen till mitt jobb ligger Kronhusbodarna. Jag går förbi varje morgon och eftermiddag och tittar in och tycker det ser så mysigt ut. Det ligger lite butiker runt en stor gårdsplan och särskilt en har sett så lockande ut. Choklad – och karemellfabriken…mmmm. Sug på den. Så igår gick jag dit. Men jag blev faktiskt lite besviken. Jag hade föreställt mig handgjorda praliner av mörk choklad och annat i samma stil men det mesta i butiken tillhörde familjen polkagris. Som jag inte gillar så mycket. Chokladen som fanns var vad jag kunde se nästan enbart av den ljusa sorten. Nej tack. Men lite blev det köpt, fast vad kan jag inte säga nu eftersom jag nog ger bort det i julklapp. I vilket fall som helst var Kronhusbodarna ett mysigt ställe och det fanns fler butiker som en glashytta t ex och ett skinnmakeri. Jag får be att återkomma, helt enkelt.

20121214-220926.jpg

/Nette

Glad lucia

Inte så lätt att ta bra kort i mörkret med mobiltelefon när alla har reflexväst, men sötaste luciatåget hittade man i Horla ikväll.

20121213-205732.jpg

Ett helt gäng med barn och shettisar gick runt och sjöng för grannarna. I stallet väntade föräldrar med fika, must, glögg och godis. Tur var väl det. Kallt som skam var det och då var det skönt att få fika lite efteråt inne i det åtminstone varmare stallet.

Glad lucia på er 🙂