Arkiv

Kyckling från Brogyllen

Var lat idag. Eller igår, snarare. Det blev köpt kycklingsallad med hummus och rotsaker från Brogyllen på Hamngatan idag. Verkligen både gott och näringsvettigt. En liten kaka gjord på nötter och torkad frukt med glasyr av turkisk yoghurt och citron fick följa med. Det är ändå fredag i den första vårmånaden och solen värmer och havet doftar.201331164821.jpg

Mys på jobbet.

Gryningens dunkelblå ljus utanför fönstret. Båtar som tuffar runt i älven nedanför. Folk på väg till jobbet. Gatubelysning och trafikljus.
En kopp te i väntan på att datorn ska starta upp. Radion på låg volym.

Kan man mysa på jobbet? Om man kan det, gör jag det nu.

/ Nette

Med livet i behåll

Nu går vår skidsemester mot sitt slut och det har varit en väldigt härlig vecka. Kall men härlig. Idag fick jag också tillfälle att åka själv med mina söner, en i taget. Det händer inte så ofta att man får lite egentid med bara ett barn men idag när jag åkte först med G och sedan med L bestämde jag mig för att göra detta till en vana. Att regelbundet hitta på något med bara ett barn.

Annars är jag glad över att jag har överlevt veckan. Det var inte självklart för jag anar en konspiration bland vissa i resesällskapet. Det började första dagen med att A drog omkull mig i backen när jag skulle hjälpa henne upp. Jag fick benet i en konstig vinkel i fallet och har haft ont i knäet sedan dess. Turligt nog har det inte påverkat skidåkningen men det har varit en utmaning att ta sig upp och ner för trappor eller ta på sig sockar. Sedan har detta följts av skallning när jag hjälpt till med att spänna pjäxor, klämda fingrar i en dörr, stämplade tår mm. Ja, listan kan göras lång. Alla hävdar att det inte har varit med flit men jag är skeptisk 😉

20130118-204340.jpg

Men emellan alla påhopp har jag kunnat njuta av naturens skulpturer vid sidan av backen. Fulltankade med solljus och bländande vit natur lämnar vi fjällen imorgon för den här gången.

/Nette

Åke Skider, Orvar och gänget.

Trolle 1En av höjdpunkterna här är Trollskogen. Belägen i en ravin som slingrar sig fram är den ett äventyr både att åka i och när det gäller att hitta nya troll. Överallt finns de, trollen. Stora och små, högt och lågt, i grupp och för sig själva, ute bland träden eller inne i små hus, som sagt, överallt finns det troll.

trollcollage 1

Stina Prutt i utedasset som vill att man stänger dörren, Ljusskräcken som skriker förfärat med sin nästan tandlösa mun, trollspetten på sina kvistar. Och här och där hör man näverlurarna som kallar, dragspelsmusik, troll som pratar på olika dialekter, mm. Ravinen är bara 1,3 km men tar nästan en halvtimme att ta sig ner för, bara för att det finns så mycket att upptäcka mellan och i alla träd.

Trollcollage 2

Hade barnen fått välja hade de åkt här varje gång.

/Nette

 

 

När superhjältarna kom till byn

WP_001451Så himla bra att vi hittade den här skidboxen med bild på vår familj. Superhjältarna Jernström. På pricken vi. Om man byter hårfärg och kön på några av oss. En annan fördel är att jag, som inte kan skilja en bil från en annan, nu enkelt hittar vår bil på skidsemestern.

Skidsemester. Så himla härligt. Varje år längtar jag lika mycket. Älskar skidåkning, Älskar farten. Älskar att se hur barnen njuter i backen. Älskar att vi har en vecka tillsammans utan annat som distraherar, drar och lockar.

2013-01-14_13-57-24_499Visserligen åker de stora barnen för sig och det är bara den lilla som fortfarande tycker att mamma och pappa är toppen att åka med. Men vi ses alla i backarna då och då och åker ihop något åk här och där, och på kvällarna i stugan ses vi ju också såklart.

Och ljusterapin man får är i en klass för sig:

vintersolMan vill helst inte blinka utan titta hela tiden med stora pupiller så att ljuset åker ända in i synnerven.

/Nette

Vart är vi på väg?

Vi har varit tåliga, vi. Vi som lever ihop med någon i ledningsgruppen på M:s jobb. Det har varit långa dagar, mycket resor och uppgifter att lösa. Inte mycket tid över till familjerna.
Som belöning för vårt tålamod, vi som står bredvid, är en resa med våra respektive. Så nu är vi på väg.

Gissa vart! En ledtråd: Vi kommer att se Jesus.

/Nette

Jo, men i sovrummet kan vi ha den. Absolut.

I helgen har vi bara förlustat oss, M och jag. Det var julfest på M:s jobb och på dem är respektive medbjudna. Väldigt trevligt tycker jag. Efter en kort samling på kontoret i Borås styrdes kosan mot Falkenberg och Strandhotellet. Och det var bara alldeles underbart. Och då var vi ändå där en snöloppig dag i december. Jag har aldrig varit där förut och det var inte utan att jag började fundera på hur länge man måste stanna på ett ställe för att kunna hävda besittningsrätt. Skulle det räcka med en övernattning? Om jag på den tiden inte lämnade byggnaden? Det hade jag heller inget behov av att göra. Helt ärligt hade jag tyckt att jag hade haft en fantastisk kväll även om jag bara hade suttit i sofforna i hotellobbyn mol alena med en bok.

Inredningen var genomgående kolonialstil och det var samma mysiga känsla som i en Agatha Christie-roman eller som i Morden i Midsommer fast utan att någon dör om ni förstår vad jag menar. Och delar av inredningen tänkte jag att jag kunde ta med hem. Som den här:

WP_001367Nu var den ganska stor, ca 2 meter hög,  och lite svår att smuggla ut. Men den verkade vara ihopfällbar och lampskärmen kan man ta av. Min plan var att medan alla var inne på julbordet kunde jag smita ner med lampan och gömma den bakom någon kruka på utsidan hotellet för att sedan slänga in den i bussen dagen efter.  Den skulle vara jättesnygg framför altandörrarna  i vårt sovrum. Det är visserligen tveksamt om sängen skulle få plats i rummet också men det går alltid att lösa. Vi kunde ju till exempel skaffa en utdragbar liggfåtölj och sova skavfötters i den…typ.

Ett annat litet bekymmer var hur jag skulle hinna provsitta alla trevliga ställen i hotellet.

Sittplatser på strandhotelletMen jag gjorde mitt bästa och fokuserade på sköna platser inomhus. Verandan utanför matsalen såg väldigt trevlig ut men jag sparar den till en varmare dag. Tyvärr fick jag ingen bild på biblioteket, där vi åt frukost, men det var helt klart en favoritplats. Är man nyfiken kan man klicka här och välja ”bilder”.  Spadelen missade vi också men det ser jag bara som en anledning till att vi måste återvända.

/Nette

Kreativ inspiration

Ibland bara kommer den. Lusten att skapa och pyssla. Vi var ute igår, A och jag, och krattade löv. A spelade Allan i sin solhatt (?) och jag kunde inte låta bli att ta lite kort. Och det är detta, stunder i vardagen som man annars inte minns,

20121113-074504.jpg

som väcker min lust att SCRAPPA!

20121113-074615.jpg

Ha en skön tisdag på er.

/Nette