Tag Archive | träning

Ridläger

Ahhh, är så skönt utmattad. Det har varit hårdträning för F och mig. Vi har varit med på ridläger på Pyttelitens, klubben vi tillhör. Fem kvinnor i sina bästa år och deras (eller lånade) hästar har i dagarna tre slitit, kämpat och utmanat oss i allt svårare övningar men framförallt har vi haft skitkul.

Vi har hoppat

20130704-204933.jpg

Ridit ut

20130704-205010.jpg

Och myst

20130704-205047.jpg

Men som sagt. Efter tre dagar är vi väldigt trötta

20130704-205131.jpg

Men jag längtar redan efter nästa läger.

/Nette

Annonser

Mitt i stan.

 

20130320-072051.jpg

20130320-072104.jpg

20130320-072124.jpg

 

 

 

 

 

 

 

I morse gick joggingturen åt andra hållet.

Över Stadshusgården och sedan längs Norr Mälarstand. Man kan inte klaga på vare sig variationen eller utsikten. Resten av dagen kommer att ägnas åt att lyssna på föreläsare från åklagarmyndigheten och polisen. Kan nog bli riktigt intressant.

/Nette

Nya stigar

20130319-065256.jpg

Började dagen med att jogga längs med vattnet på norrsidan av Kungsholmen. Mitt hotell ligger alldeles vid centralen så jag var glad att det fanns en bra joggingslinga så nära. Nu väntar lite mag- och armstyrka så är jag redo för ännu en föreläsningsdag 🙂

/Nette

I källaren på hovrätten…

…finns en tortyrkammare. Eller nej, gym var det visst. Det finns inga ursäkter bra nog att låta bli att nyttja det, friskvårdstimme och allt som vi har, så varje onsdag ska jag hänga med mina nya vänner.201322713755.jpg

201322713832.jpg

201322713823.jpg

201322713814.jpg

20132271385.jpg

/Nette

( 28/2: Såg nu att alla bilder var för stora. Vet inte varför det blir så, men det händer när jag bloggar via telefonen.)

Utmaningar och Födelsedagsbarn

Härom veckan satt jag och chattade med Jenny, som jag ibland tränar dressyr för. Jenny är en hurtbulle som förutom att rida och träna sina hästar varje dag och sedan stå och undervisa i kallt ridhus hela kvällen, även hinner åka till gymmet flera gånger i veckan. Det gör inte jag, fast jag gillar att träna. Vi har i stallet dessutom bestämt att vi ska ha med ett lag i årets upplaga av Vårruset. Helt plötsligt ser jag i chatten att jag, JAG, har skrivit att jag ska springa 5 km på högst 25 minuter och att jag utmanar Jenny på detta. Vad kom det ifrån? När tänkte jag det? Jag har visserligen sprungit på den tiden förr men det var före A:s födelse och 10 kilo sedan. Nu är det mer 3,5 km på en halvtimme.

Men kanske var det mitt undermedvetna som skrev. Kanske är det här knuffen jag behöver från att gå från fluffig, halvtränad mamma till stark och superpigg mamma som orkar mer. Jag kunde skrivit senare att jag bara skojade men samtidigt fattade jag ett beslut när jag såg vad jag skrivit, att nu jäklar! Nu är det dags! Jag har redan hunnit med ett par löparpass sedan jag skrev till Jenny och jag har inspekterat gymmet vi har på jobbet så nu finns inga ursäkter. Jag har kommit så långt att min kropp blir rastlös om den inte får jobba på ett par dagar. Det är bra för då har jag kommit en bit på vägen. Nu är det bara tiden som ska bättras. Och det ska gå. Så enkelt är det.

 

För övrigt fyller A år idag. Sju år fyller min lilla tjej och är inte så liten längre. Nu har jag inga småbarn mer utan bara stora skolbarn. Konstigt.

Alexandra i Ullabuttaklänning

Klänningen hon har på sig fick hon i födelsedagspresent. Visst är den fin. Den kommer ifrån Ullabutta här i Alingsås och är sydd av restremsor. Vi såg den när jag var på Ullabutta för att beställa en bolero till en kjol jag har och snälla Maria, som driver Ullabutta, lät oss hänga undan den och igår hämtade jag den. Eftersom den här modellen sys av överblivet material finns det inga klänningar  som är exakt likadana även om de är lika varandra.

Klänning Johanna

Nej, nu är det dags att åka till stallet och sätta fart på en annan individ. Tror att det blir klättring för F idag. Bra för lilla rumpan. Och för min balans. Ha en skön söndag, alla.

 

/Nette

Länk till Ullabuttas facebooksida https://www.facebook.com/pages/Ullabutta-s%C3%B6mnad-design/256225257807663?fref=ts

Försökte lägga in den snyggt i texten men lyckades inte så det får bli så här. Gå in och titta på alla underbara bilder. Så fina.

När superhjältarna kom till byn

WP_001451Så himla bra att vi hittade den här skidboxen med bild på vår familj. Superhjältarna Jernström. På pricken vi. Om man byter hårfärg och kön på några av oss. En annan fördel är att jag, som inte kan skilja en bil från en annan, nu enkelt hittar vår bil på skidsemestern.

Skidsemester. Så himla härligt. Varje år längtar jag lika mycket. Älskar skidåkning, Älskar farten. Älskar att se hur barnen njuter i backen. Älskar att vi har en vecka tillsammans utan annat som distraherar, drar och lockar.

2013-01-14_13-57-24_499Visserligen åker de stora barnen för sig och det är bara den lilla som fortfarande tycker att mamma och pappa är toppen att åka med. Men vi ses alla i backarna då och då och åker ihop något åk här och där, och på kvällarna i stugan ses vi ju också såklart.

Och ljusterapin man får är i en klass för sig:

vintersolMan vill helst inte blinka utan titta hela tiden med stora pupiller så att ljuset åker ända in i synnerven.

/Nette

Den lille anarkisten

Idag har jag haft nöjet att få rida intervallträning på travare. Jobbigare än man kan tro även om det är hästen som får springa. En och en halv mil red vi och bitvis gick det såpass snabbt att jag bad en stilla bön att hästarna inte skulle snubbla. För er som inte har ridit på en travare i träning kan jag säga att det går med en ruskig fart. Tårarna rinner rakt bakåt av vinddraget och inte en rynka finns kvar i ansiktet som pressas bak i nacken (känns det som i alla fall). Jag hade äran att rida Candor Palema men det är inte honom inlägget kommer handla om, utan om den andra hästen som var med, Wild Pride.

Pride är vår lilla anarkist. Ganska liten, viljestark, bångstyrig att leda om man inte är uppmärksam och väldigt rolig. Han fanns redan i stallet när jag började rida där för snart två år sedan och jag vet inte så mycket om honom och inte exakt hur han kom till vårt stall. Precis som Pytteliten och Magnolia har han en tråkig historia i bagaget. Tydligen har han med sin förre ägare/tränare gått omkull med sulky net i ett dike och istället för att hjälpa hästen genom att kliva ur och få loss hästen från sulkyn, försökte ägaren/tränaren slå upp hästen ur diket. Pride drog och drog utan att lyckas ta sig upp allt medan piskan ven över ryggen. Till slut var Pride så trött att han gav upp och lade sig ner i vägkanten, fortfarande fastspänd. Efter denna händelse kom han till vårt stall. Under lång tid gick det inte att spänna honom framför en sulky och en travhäst som inte går att köra, är inte så värdefull. Mycket tid har gått åt till att få Pride att vilja springa igen, så onödig tid. Men idag springer han med sulky igen. Visserligen springer han bäst på träning, aggressivt och målinriktat, medan loppen mer tas som en trevlig utflykt och miljöombyte. Hans nuvarande ägare har tagit montelicens och personligen tror jag att det är där han kommer prestera bäst. Monte betyder att man rider hästen i loppet.

20121118-215107.jpg
Jo, jag sa ju att han var rolig. Och han har verkligen humor. Mellan honom och hästen i boxen intill hänger en presenning för att vi ska få lite lugn och ro i stallet. Två egensinniga hästar jämte varandra leder till en del sparkande i boxväggar. Presenningen kom upp för att Pride och grannen inte skulle se varandra. Det tog inte många dagar för Pride att komma på att han kunde leka tittut genom att snabbt och oväntat köra huvudet genom öppningen mellan väggen och presenningen in till grannen, som varje gång flyger i taket, och jag lovar, hade Pride kunnat vråla ”tittut!” så hade han gjort det.

/Nette