Etikettarkiv | vinter

Is

islossningStark och vacker is i april. Trots soliga dagar är den fortfarande 40 cm tjock ända in till land. Observera stenen som ligger uppe i högra hörnet på bilden. Den låg inte där i höstas utan har pressats dit av isen från botten av sjön. Styrka!

 

/Nette

 

Annonser

Längtar.

Längtar efter vår. Längtar efter frukost på solig altan. Längtar efter fika i kvällssol. Längtar.

 

Snöaltan 5

 Längtar efter min altan.

Med livet i behåll

Nu går vår skidsemester mot sitt slut och det har varit en väldigt härlig vecka. Kall men härlig. Idag fick jag också tillfälle att åka själv med mina söner, en i taget. Det händer inte så ofta att man får lite egentid med bara ett barn men idag när jag åkte först med G och sedan med L bestämde jag mig för att göra detta till en vana. Att regelbundet hitta på något med bara ett barn.

Annars är jag glad över att jag har överlevt veckan. Det var inte självklart för jag anar en konspiration bland vissa i resesällskapet. Det började första dagen med att A drog omkull mig i backen när jag skulle hjälpa henne upp. Jag fick benet i en konstig vinkel i fallet och har haft ont i knäet sedan dess. Turligt nog har det inte påverkat skidåkningen men det har varit en utmaning att ta sig upp och ner för trappor eller ta på sig sockar. Sedan har detta följts av skallning när jag hjälpt till med att spänna pjäxor, klämda fingrar i en dörr, stämplade tår mm. Ja, listan kan göras lång. Alla hävdar att det inte har varit med flit men jag är skeptisk 😉

20130118-204340.jpg

Men emellan alla påhopp har jag kunnat njuta av naturens skulpturer vid sidan av backen. Fulltankade med solljus och bländande vit natur lämnar vi fjällen imorgon för den här gången.

/Nette

Det blir inte alltid som man tänkt.

När vi åkte sittliften över värstingbacken Väggen sa jag att min gräns för hur brant backe jag åker går vid om man behöver vinscha upp pistmaskinen när man pistar backen. För er som inte varit i Hundfjället kan jag berätta att Väggen är en av de backar som lutar såpass att man fäster en kätting i pistmaskinen och hakar fast i en doning som är fastgjuten högst upp, för att inte pistmaskinen ska trilla ner. Och där tyckte jag att min gräns gick. Svarta backar där pistmaskinen tar sig upp och ner på egen hand är däremot ok.

I morse skulle vi testa de svarta backar i Tandådalen som vi ännu inte testat. Bäst att passa på tidigt medan det är nypistat. Stjärnfallet var backen som stod först på listan och vi hasade dit glada och förväntansfulla när jag ser…

20130116-130110.jpg

Vinschstolpen!

Ja, det var ingen återvändo. Det var bara att ta sig ner och det gick över förväntan. Endast två av sex stycken behövde använda textilbromsen.

20130116-130333.jpg

Så nu har vi testat det. Ofrivilligt men ändå och Alexandra kan stoltsera med att som sexåring ha åkt en backe för avancerade åkare. Inte illa pinkat.

20130116-130640.jpg

/Nette

Åke Skider, Orvar och gänget.

Trolle 1En av höjdpunkterna här är Trollskogen. Belägen i en ravin som slingrar sig fram är den ett äventyr både att åka i och när det gäller att hitta nya troll. Överallt finns de, trollen. Stora och små, högt och lågt, i grupp och för sig själva, ute bland träden eller inne i små hus, som sagt, överallt finns det troll.

trollcollage 1

Stina Prutt i utedasset som vill att man stänger dörren, Ljusskräcken som skriker förfärat med sin nästan tandlösa mun, trollspetten på sina kvistar. Och här och där hör man näverlurarna som kallar, dragspelsmusik, troll som pratar på olika dialekter, mm. Ravinen är bara 1,3 km men tar nästan en halvtimme att ta sig ner för, bara för att det finns så mycket att upptäcka mellan och i alla träd.

Trollcollage 2

Hade barnen fått välja hade de åkt här varje gång.

/Nette

 

 

När superhjältarna kom till byn

WP_001451Så himla bra att vi hittade den här skidboxen med bild på vår familj. Superhjältarna Jernström. På pricken vi. Om man byter hårfärg och kön på några av oss. En annan fördel är att jag, som inte kan skilja en bil från en annan, nu enkelt hittar vår bil på skidsemestern.

Skidsemester. Så himla härligt. Varje år längtar jag lika mycket. Älskar skidåkning, Älskar farten. Älskar att se hur barnen njuter i backen. Älskar att vi har en vecka tillsammans utan annat som distraherar, drar och lockar.

2013-01-14_13-57-24_499Visserligen åker de stora barnen för sig och det är bara den lilla som fortfarande tycker att mamma och pappa är toppen att åka med. Men vi ses alla i backarna då och då och åker ihop något åk här och där, och på kvällarna i stugan ses vi ju också såklart.

Och ljusterapin man får är i en klass för sig:

vintersolMan vill helst inte blinka utan titta hela tiden med stora pupiller så att ljuset åker ända in i synnerven.

/Nette