Skördemarknad

En liten bit från oss, ca 9 km, ligger Nolby Gård. Jag kör förbi flera gånger i veckan  och ser skylten som talar om att här finns ett café och tänker att ”ja, dit borde vi åka och fika någon gång”. Sen har jag susat förbi och glömt alltihop tills nästa gång jag kör förbi och tänker exakt samma sak.

Men nu var det skördemarknad och jag hade fått en inbjudan via FB. Tanken var att vanligt folk skulle kunna komma och sälja sitt överskott från trädgården och det var en del äpplen, ägg och pumpor till salu men även lite annat. Nytt för mig var klädmärket Ullabutta som produceras i Alingsås. Och jag säger…

Ja, tack!

Caféet var supermysigt och vi köpte med bröd hem. M ville bo i huset och det hade jag inte protesterat emot. Kakelugn och kamin, varsamt renoverat och härliga färger.

Och köksträdgården…märks det att återbruksbutiken Hus till hus ligger i ladan som hör till gården? Hela köksträdgården är uppbyggd med begagnat material. Kolla den runda ”brunnen” i örtagåden. Och ”golvet” runt. Och dörren in. Och muren…Kortfattat kan man säga att M fick en del nya projekt på sin lista.

Nu måste vi åka tillbaka. Maria, som ägaren till klädmärket Ullabutta hette, har sin ateljé och butik på övervåningen över caféet och nu när jag vet det har jag ett skäl till för att återkomma.

/Nette

 

Nämen!?

Vad är det som ligger i körsbärsträdrabatten? Inbäddat under irisen? Inte är det väl…? Jo, minsann. Ett körsbär!

Var i hela friden kom det ifrån? Inte från det här körsbärsträdet i alla fall!

Det har inte funnits ett bär på det under hela sommaren. Det är jag helt säker på! Jag har nämligen kollat flera gånger.

Mystery. Och om det nu skulle ha hängt på trädet var det väl typiskt att det trillade ner innan det var moget.

/Nette

Skördetider

Nu börjar det! På allvar! Nu kan man börja skörda det man har sått, satt, planterat och vårdat och bara hittat. Visst, visserligen har man kunnat äta sallad, rädisor, bär och annat ett tag men nu börjar man på allvar kunna bygga en hel måltid på det man hittar i landet. Plockar, skördar, tillagar och känner mig besläktad med Camilla Plum. Tillagningen igår började med att A och jag cyklade till skogen och hämtade kantareller, ja hämtade! Det gick knappt att sätta ner fötterna utan att trampa på några små svampar. Vi unnade oss att gallra de största, finns ingen anledning att skövla när det finns i sånt överflöd. Sedan plockade vi in potatis och örter från egna landet och kände oss rika.  Till fika blev det GI-paj med egna päron och lavendelskorpor. Givetvis med egen lavendel i.

Vår lyxiga måltid bestod, förutom kött, av kantarellstuvning, rostad färskpotatis i timjan- och vitlökssmör, smörstekta morötter med vitlök och persilja och kryddsmör till köttet, yummie. Mycket smör, inser jag nu. Kanske skulle skaffa egen ko. Ja, gott var det i alla fall.

/Hälsar en Nette som känner sig rik